Fler unga får diabetes typ 2 och fler äldre typ 1. Och finns det en tredje?

Idag kommer rapporter på att diabetes typ 1, tidigare kallat barndiabetes, är tre gånger vanligare än man tidigare trott. Dessutom får allt fler äldre sjukdomen. Forskare vid Sahlgrenska akademien i Göteborg har presenterat sina resultat i Diabetologica. Samtidigt får allt fler unga diabetes typ 2, tidigare kallat åldersdiabetes. Vad det verkar finns det även en tredje typ av diabetes – Alzheimers. Låt oss titta på skillnaderna på de båda typerna av diabetes och se vad kan man eventuellt kan göra.

SVT:  Tre gånger fler unga diabetiker än man tidigare trott

De två diabetestyperna 1 & 2 har börjat gå in i varandra åldersmässigt. Unga får åldersdiabetes och vuxna får barndiabetes. Åldersbegreppen börjar är alltså bli förlegade (Läs mer här). Båda sjukdomarna leder i slutändan till insulinberoende men de skiljer sig en del åt.

diabeteskurva

Vid diabetes typ två får den drabbade insulinresistens vilket leder till för högt blodsocker (hyperinsulinemi, se bild ovan). Detta ger i slutändan en ihopklumpning av peptiden IAPP (islet amyloid polypeptide, se bild nedan) i bukspottskörtelns betaceller som gör att insulin inte kan sänka blodsockret. I det här stadiet är man snarare pre-diabetiker och det finns fortfarande en chans att förbättra sin situation avsevärt, eller till och med återställa den. Efter för lång tid dör sedermera för stor del av betacellerna och patienten blir insulinberoende.

Ritzel RA, Human Islet Amyloid Polypeptide Oligomers Disrupt Cell Coupling, Induce Apoptosis, and Impair Insulin Secretion in Isolated Human Islets. Diabetes 56:65?71, 2007
Betaceller i Langerska öar inkuberade med a) mänskligt IAPP aggregat vilket lett till betacellsförlust i bukspottskörteln och b) kontroll, utan IAPP aggregat. Båda bilderna är detekterade med konfokalmikroskop (Ritzel 2007).

De som redan är drabbade av diabetes typ 2 kommer förmodligen inte kunna äta socker igen utan att ta insulin till. Därför bör all mat som innehåller socker undvikas. En strikt LCHF-diet är det som verkar fungera bäst för diabetiker typ 2, även om de allmänna rekommendationerna än så länge säger något annat. Många gånger har man sett en minskning på 10-12 mediciner hos personer med diabetes typ 2 som går över till LCHF-kost.

För att undvika att få diabetes typ 2 bör man äta en kost fri från skräpmat (snabbmat, färdiglagat, läsk, chips etc.) och träna regelbundet. I min artikel Kost, träning och diabetes kan du läsa mer om detta. Pojkarna nedanför är alltså ett bra exempel hur man INTE bör mata sina barn om man vill att de ska undvika diabetes typ 2.

fet mcdonalds(1)_500

Diabetes Typ 1

När det kommer till diabetes typ 1 är det krångligare. Många typ 1-diabetiker får idag fördomar om ohälsosamt leverne kastat mot sig, något som förmodligen inte stämmer. Även om sjukdomen verkar vara kostrelaterad så är det inte troligen inte på grund av ohälsosamt leverne. Forskningen på ämnet har inte kommit lika långt som för diabetes typ 2. Traditionellt sett har diabetes typ 1 utgjorts av 5-10 procent av alla diabetiker (1 & 2) och i Sverige och Finland har vi mest diabetes typ 1 i världen. Vid typ 1 drabbas, precis som vid typ 2 de insulinproducerande cellerna. Dock skiljer det sig lite här. Vid typ 1 är det kroppen segna immunförsvar som attackerar cellerna, vilket gör att kroppen inte kan skjuta till eget insulin. Diabetes typ 1 är alltså en autoimmun sjukdom.

 Type-2-diabetes-in-children(1)_500

Det man spekulerar om när det kommer till diabetes typ 1 är såklart vad som orsakar det. Än så länge vet man inte ens om det är kostrelaterat. Sveriges främste expert på ämnet Johnny Ludvigsson vid Linköpings Universitet har utvecklat ett vaccin som man hoppas ska hjälpa: Mer än hälften av patienterna behandlade i diabetesstudie med diabetesvaccinet Diamyd®.

Diamyd som nämns ovan testas också ihop med vitamin D. Läkemedlet ska verka för att sänka inflammationen i bukspottskörteln medan vitamin D ska stärka den del av immunförsvaret som Diamyd stimulerar. Mycket tyder också på att vitamin D har en roll i sjukdomsförloppet. Vid brist, som är vanligt i de värst drabbade länderna, verkar risken vara betydligt högre: Harvard School of Public Health: “Low vitamin D levels may increase risk of type 1 diabetes”.

Även gluten är något man spekulerat i. Att många känner av gluten är välkänt. Även utan fastställd glutenintolerans (celiaki) får många känningar när de äter det. Cirka en av 10 diabetiker har glutenintolerans och det är för det mesta så att man får diabetes först. Danska forskare har sett att även som diagnostiserad diabetiker kan man klara sig utan insulin och med normalt blodsocker: “Glutenfri kost förlänger smekmånaden för diabetessjuk pojke“. Kombinationen gluten och D-vitaminbrist kan alltså eventuellt vara en riskfaktor.

Diabetes Typ 2

Allt mer pekar också på att det nu finns en diabetes typ 3 – Alzheimers sjukdom. När jag skrev min kandidatuppsats om de molekylärfysiologiska länkarna mellan diabetes typ 2 och Alzheimers hade jag ett frågetecken efter trean. Det behöver man förmodligen inte ha längre (åtminstone inte i USA där begreppet är mer använt än här i Sverige). Mycket tyder nu på att Alzheimers är en hjärnspecifik typ av diabetes och alltså den tredje typen. Vare sig man stödjer mitokondriehypotesen, Tau-hypotesen eller Amyloid-beta-hypotesen som den viktigaste orsaken till Alzheimers sjukdom, så stämmer de alla in på vad som sker i hjärnan när den inte kan metabolisera socker längre. Metabolt syndrom, fetma och diabetes verkar vara det som främst driver på de processer som sker när man utvecklar Alzheimers. Risken att drabbas av Alzheimers är högre för de med metabolt syndrom och diabetes typ 1 eller 2. Om diabetes typ 2 fortsätter att krypa ner i åldrarna finns också risken att Alzheimers kommer göra likadant.

Som tidigare nämnt verkar LCHF vara bäst lindrande för diabetes typ 2. Förmodligen lär det väl dröja innan vi får se en studie där man helt utesluter kolhydrater på Alzheimerspatienter, men oj vad intressant det skulle vara. En ketondriven hjärna verkar enligt många observationer kunna bromsa förloppet. Dr. Mary Newport gjorde ett ganska häftigt experiment på sin Alzheimerssjuke man Steve där hon började ge honom ketondrivande kokosnötsolja. Se resultatet:

 Från Dr. Mary Newports artikel ”What if there was a cure for Alzheimer’s Disease and no one knew?

Kokosnötsolja innehåller ketoner och kan användas som bränsle i hjärnan istället för socker. Det finns potential i att utveckla renare ketoner i form av ketonestrar som är 10 gånger starkare än kokosnötsolja, men än så länge saknas pengar och intresse. Idag kompletterar Dr. Mary Newport kosten till sin man Steve med fiskolja och försöker undvika kolhydrater så gott det går. Se video för en sammanfattning:

Slutord

Forskningen går framåt på dessa sjukdomar, men oj så långsamt. Jag hade önskat att det fanns en mer holistisk syn på att bota sjukdomar och forska på dem än att bara hitta “the taget”. Trots att kost verkar vara en otroligt stor bidragande orsak till dessa sjukdomar är det knappast på det området mest pengar läggs. Mycket handlar såklart om att hitta ett vinstdrivande läkemedel. Ett annat problem som jag ser det är att forskare idag inte jobbar tillräckligt holistiskt. Få projekt binds ihop för att få en övergripande förståelse för sjukdomarna och allt för många många jagar sin egen hypotes.

Tills det kommer bra lösningar får man helt enkelt se om sitt eget hus så gott det går. Var aktiv, träna och försök undvika att äta sådant som är uppenbart onyttigt för dig. På så sätt kanske färre drabbas av dessa hemska sjukdomar som idag ökar i en alarmerande takt.