Håkan Juholt om kost, hälsa och livsmedelspolitik – Del 2

Riksdagsmannen och förre partiordföranden i Socialdemokraterna Håkan Juholt tog i onsdags emot mig i Riksdagshuset i Stockholm för att diskutera frågor om kost och hälsa. När man har chansen att diskutera frågor med viktiga politiker skulle man kunna hålla på i timmar. Särskilt med en man som Håkan Juholt, som alltid svarar ärligt och som brinner lika mycket för politik idag som när han var elevrådsordförande på gymnasiet för över 30 år sedan. Men till slut tog jag upp det jag tyckte var viktigast; frågorna om skolmat, mat på äldreboenden och hur det kritiserade livsmedelsverket egentligen styrs. Självklart ville jag också veta om vi ska ansöka om OS i Sverige.

håkan juholt

Ett jättetack till Håkan som tog sig tid för att diskutera kost och hälsa med mig, och även för kaffet som i Riksdagshuset smakar mycket bättre än det vi har på AstraZeneca.

Detta är den andra delen av intervjun. Den första delen hittar du här.

Maten i skolan

Angående mat i skolor och ålderdomshem. Som det är just nu liknas äldre och skolbarn vid boskap snarare än människor. Enligt vissa rapporter har mindre än 7 av 10 skolkök egen tillagning. Hur får vi tillbaka tillagningen av mat på våra skolor och ålderdomshem? 

-Två saker, först så måste vi se varandra i ögonen och säga – vi har faktiskt råd med varandra! Allt det jag tror på är ett samhälle där vi har råd med varandra. Vi har råd med våra skolbarn, vi har råd med våra sjuka och arbetslösa och vi har råd med de äldre. Den som är välutbildad får det ännu bättre om den som saknar utbildning får utbildning. Den som är frisk får det bättre om den som är sjuk slipper fattigdom, den som har jobb får det ännu bättre om den som är arbetslös slipper fattigdom. Vi har råd med varandra, det är själva själen tycker jag i mitt politiska tänkande. Nu, sedan ett antal år tillbaka, nästan i en hel politisk generation, får vi alltid höra att – vi inte har råd. Det är det stora mantrat – vi har inte råd. Det har satt sig som en samhällsidé, att vi inte längre har råd med varandra.

-Det är klart att vi har! Det är ju bara det att vi fördelar pengarna på fel sätt. Sverige är ett rikare land än någonsin, det är klart att vi har råd med varandra. Jag skulle vilja se en skolmatsreform som innebär att alla barn i alla skolor får en bra och rejäl frukost som finns tillgänglig i samband med första lektionen. Då äter man; gröt, smörgås, mjölk och ägg. Därefter kan man påbörja sin skoldag. Vi har idag en skolpolitik som handlar om att driva våra barn hårdare, hårdare och hårdare, men vi skapar inte förutsättningar för detta. En grundläggande förutsättning för att man ska kunna tillgodogöra sig kunskap och prestera är att man har fått i sig energi.

-Sedan vill jag se en bra lunch som tillagas på plats i skolan och som inte flyttas runt mellan skolorna. Eleverna ska vara en del i detta och själva kunna se vad det är de äter. Vad är det för kött? Vad är det för fisk? Bort med halvfabrikaten och laga riktig mat, ungefär som i Jamie Olivers skoluppror i England. Det är klart att vi ska ha det så. Räkna ut vad ett sådant skollyft skulle kosta i meter motorväg. Du kan själv testa på banverkets hemsida, där kan du få siffrorna på vad det kostar att bygga 20 meter motorväg. Jag tror inte att en sådan skolsatsning eller kanske till och med skoluppror, med riktigt bra skolmat för alla våra barn i alla våra skolor, ens skulle motsvara priset på en mil motorväg. Man kan inte bygga landet i betong om våra barn mår dåligt. Man måste sätta sakerna mot varandra. Vem står nu på nu barnens sida egentligen? Ingen.

En del skolor har ju på eget initiativ lyckats få tillbaka tillagningen av skolmat. Men många kommuner känner sig motarbetade på grund av EU-lagar. De kan inte få ekologisk, miljövänlig och hemlagad mat i skolorna då upphandlingsreglerna strider mot frihandeln i EU. Det leder till att sämre, billigare mat måste väljas för att inte bryta mot lagen. Hur är din syn på detta?

-Ja, men trenden är inte att skolmaten är på väg tillbaka till skolorna. Angående upphandlingarna kan man lägga in villkoren i upphandlingen att maten inte ska transporteras för långt. Det är beställaren som bestämmer. Beställaren kan bestämma att det som ska levereras inte får bidra till höga utsläpp. Beställaren själv kan ställa krav på klimatneutrala leveranser Då kan du inte ta något från Tyskland om samma vara finns på närmare håll.

Men är inte problemet att de vill göra just detta, men känner att de inte får?

-EU-reglerna tillåter detta, du som beställare sätter själv villkoren. Det kan till exempel vara att råvaran ska vara ekologiskt odlad och klimatneutral. Sedan får de som kan leverera detta. Du bestämmer själv på vilket sätt upphandlingen ska ske. Däremot kan du inte skriva att maten ska komma från bondgården bredvid, det går inte. Men du kan själv sätta kraven på kvalitén; Hur mycket kött ska det vara i köttet? Hur mycket stärkelse, potatismjöloch andra tvivelaktiga tillsatser ska det få finnas i en skinka? Allts ka vara klart specificerat. Det ska vara det och det och det. Problemet är att det står till exempel; vi ska ha 100 kilo skinka, men kvalitén nämns inte. Det är upphandlingen som brister. Upphandlingen ska ju lista de kvalitetskrav, som man vill ha. Där kan också klimatneutralt vara ett sådant krav. Jaga alltså inte bara de billigaste priserna.

-Idag är det den som bjuder minst som får vinsten. Det är ungefär som gamla tiders fattigauktioner när man auktionerade bort föräldralösa barn. Den som bjöd lägst fick barnet. Det är ju förfärligt egentligen. Den som är beredd att satsa minst på barnen får vinsten.

Hur ska vi göra detta rent praktiskt? För det fungerar ju uppenbarligen inte. I vissa små kommuner känner man ibland inte ens till reglerna.

-Utbilda upphandlarna. Anslå mer pengar och utbilda upphandlarna.

Färre än 7 av 10 skolor sägs laga sin egen mat.
Färre än 7 av 10 skolor sägs laga sin egen mat.

Om mat på äldreboenden

Nu över till ålderdomshemmen. Senast igår hörde jag ett exempel från min hemort där man kör hem maten till de gamla. En gammal kvinna där är för frisk för att komma in på ett äldreboende och måste sitta ensam. Den smaklösa, uppvärmda mat hon får gör henne allt mer undernärd eftersom hon inte gillar den. Snart platsar hon alltså på ett äldreboende. Hon bad sin omvårdare som kom med maten att steka upp ett ägg för hon ville så gärna känna doften av riktig mat. Omvårdaren ville inget hellre, men det fanns ingen tid. Många andra gamla som också sitter ensamma skulle ha sin mat. Min fråga är; hur kommer det sig att man inte bygger fler ålderdomshem så gamla slipper sitta ensamma och kan få känna doften av färsk mat samtidigt som deras gamla boenden kan nyttjas av studenter och unga som måste bo hemma för det inte finns tillräckligt med lägenheter?

-Ja, det är totalt, fullkomligt oacceptabelt. Jag kan inte acceptera ett sådant samhälle. Vi skär bort det som gör livet värt att leva, det är en rationell ekonomism som förstör oss som människor. Min farmor bodde på äldreboendet Fredrika i Påskallavik. Fantastiskt välskött! Hon längtade efter en sak varje dag. Du kan tänka dig en 97-årig människa, vad längtar hon efter egentligen? Hon hade ju redan upplevt allting. Hon längtade efter att kunna ligga på sin säng och vid halv elva-tiden få känna doften av matlagning därute i köket. Blir det stekt strömming eller kåldolmar? Vad är det för någonting de gör idag? Hon låg där och gissade min farmor. Hon åt, hon njöt. Sedan gick hon in och sov en stund. Vid femtiden låg hon där på sängen på nytt. Då doftade hon, vad blir det till middag ikväll? Hon längtade efter att uppleva dofterna från matlagningen 15 meter ifrån sitt rum. Det är ta mig tusan ingen lyxverksamhet. Det handlar om mänsklig omvårdnad. Har vi inte råd att låta våra äldre människor lukta och dofta på den mat som lagas för att vi ska prioritera skattesänkningar för höginkomsttagare, då är det ett sjukt samhälle som växer fram. Vi har råd med varandra, självklart ska vi laga maten lokalt.

-Jag träffade Kommunals ordförande Anneli Nordström, hon berättade att de räknar på hur många sekunder det tar att lämna över maten till de gamla. Om du transporterade maten till någon som själv värmde upp den så tog det 17 sekunder. Om du själv skulle värma den så tog det ungefär 2 minuter och 20 sekunder. Det är en ekonomi som är så hård och så fyrkantig att det inte finns något stöd för den. Det känns då som ett väldigt litet problem att vi subventionerar MAX hamburgare. De protesterar för att vi tar bort 5-6 miljarder som de tar från våra gamla människor för att sälja sina hamburgare. Det är bättre att de miljarderna läggs på matlagning för de äldre.

Så hur ska det lösas? En majoritet (67%) av den svenska befolkningen är ju rädd att bli gammal i Sverige och bara 2 av 100 helt trygga med att åldras.

-Vi måste få till en stor boom av byggandet av seniorbostäder, alltså de bostäder som är den sista egna flytten, dit du själv kan bära kartongerna när du är runt 77 eller 73 eller liknande. Nu är det ju så att du i princip måste vara helt förlamad eller väldigt dement för att få bo i en sådan miljö. Det är inte klokt! Möjligheten att idag få välja att bo i ett tryggt område där det finns mat, servering och andra gemensamhetsaktiviteter där man bor i ett mönster av andra människor som är i ungefär samma ålder finns inte idag.

-Det saknas bostäder. Bostäder som är anpassade för att du ska kunna förflytta dig med rullstol, där toaletterna är lite större så personalen kan hjälpa till. Jag har en idé om att man skulle kunna ha skattebefrielser eller kraftigt sänkt fastighetsskatt om man, när man bygger sitt hus, bygger efter handikappnormer. Till exempel rullstolsanpassat och med lättillgängliga lysknappar och skåp. Det borde ligga i samhällets intresse. Idag får du rotavdrag för att lägga nytt kakel på toan men du får inget om du gör något för att anpassa för den som kommer efter dig. Detta skulle generera en större rörlighet på bostadsmarknaden. Nu bygger alla om istället och sätter in en tillfällig ramp. Det finns ju mängder med pengar, gör det från början istället.

Förändringar om det blir maktskifte

Tre konkreta saker du vill att Sverige ändrar på om det blir regeringsskifte?

-Ett. Ett samhälle där vi har råd med varandra. Precis som jag sa tidigare så har det tjatats in att vi inte har råd. Att vi inte har råd med frukost till våra barn och lagad mat till våra äldre. Vi har inte råd med fritidsgårdar. Det har fullkomligt exploderat de senaste 10-20 åren. Så är det ju inte. Det är klart att vi har råd med varandra, pengarna samlas på hög. Vi har råd, men vi måste också ha viljan att göra det. Att bygga nya bostäder och lägga pengarna där de gör bäst nytta.

-Två. En politik där vi jämnar ut emellan oss. Sverige är det land i västvärlden där klyftorna ökar snabbast i världen. Enligt tidningen Affärsvärlden, som knappast är något sosseorgan precis, finns det inget annat land i västvärlden där klyftorna ökar så mycket som i Sverige. Affärsvärlden jämförde alla länder och vi glider isär fortast av alla. Det måste vi stoppa. Sverige måste hålla ihop igen. Vi måste lyfta människor från botten och kapa i topparna. Ta exemplet hälsa som vi pratar om idag; du bor på en av spårvagnens ändstationer i Stockholm, Malmö eller Göteborg. Sen åker du till nästa ändstation i dessa städer, jag säger inte vilka de är, så skiljer det nio år i förväntad medellivslängd. Du förväntas alltså att leva nio år längre – nästan 10 år! – om du bor i ena änden av samma spårvagnssträcka, än om du bor på andra ändstationen i samma stad i samma land. Det är större skillnad i en stad än skillnaden mellan Albanien och Sverige som länder. Denna ojämlikhet i ekonomi är kopplad till hälsa, social trygghet, kulturella upplevelser skadar Sverige. Det skadar alla, även dem som ekonomiskt tjänar på det. Den som inte har tonårsbarn tjänar på att det finns en fritidsgård, de måste ju inse det. Alla tjänar på att ungarna håller sig borta från drogmissbruk, att de inte vänder på dygnet och att de inte slår sönder din fina Mercedes. Man får både solidaritet och egennytta.

-Tre. Djärvare och färgstarkare politiker. Politik är inte förvaltning och administration. Politik är visioner för framtiden. Det är att tala om hur samhället ska förändras. Politiker som talar om morgondagen, som har visioner, som talar om ett annat samhälle och inte bara nöjer sig med att förvalta och administrera. Jag hör aldrig statsministern prata om morgondagen. Jag ser inte bilden målas upp, var är Sverige om 15-20 år? Vilken resa gör vi? Vart är vi på väg? Jag hör sällan någon som pratar om visioner, det gäller för alla politiker generellt. Politiker har blivit förvaltare, administratörer, kamrerer och bokhållare som enbart förvaltar nuet. Politiker ska anställa byråkrater, förvaltare och administratörer, men ska själva vara visionärer och samhällsförändrare. Vi politiker ska stå för att vi ska binda ihop morgondagen, inte sköta bokföringen.

Håkan Juholt vill att fler politiker ska vara visionärer istället för bokhållare.
Håkan Juholt vill att fler politiker ska vara visionärer istället för bokhållare.

Om OS

Tycker du Sverige ska söka vinter-OS?

-Ja! Absolut! Jag ska vara ännu mer kontroversiell och säga att evenemang som OS ska enligt lag gå i TV-kanaler som alla kan se. Riksdagen ska anta en lag som gör det omöjligt att gömma undan stora internationella evenemang som OS i en liten betalkanal. Många äldre på äldreboenden kan inte se OS för att det ligger i en betalkanal som inte finns där de bor. Nu har till och med OS blivit något för dem som kan köpa den där extratjänsten.

Ok, men ska pengarna till Public Service utökas för att konkurrera med de större bolagen eller ska man ändra i lagen då?

-Ja de andra bolagen har otroligt mycket pengar på grund av reklam, så något anslag får det ju bli. Dessa evenemang kan ju sponsras med reklam även i public service. I Norge har man klarat det på så sätt att upphandlingen endast får göras av de som sänder markbundet till hela befolkningen. Någon annanstans får OS inte vara. I vårt fall skulle det vara ettan, tvåan och fyran.  Klipp till! Det är bara att lagstifta om.

-Vi har allt färre saker som håller oss ihop, vi har mindre av Hylands Hörna.. Vi har alltså mindre och mindre av gemensamma upplevelser. Jag såg OS och hockey-VM med min pappa och farfar som var där. Det band samman generationer. Jag tycker att vi får ett sämre samhälle om vi frikopplar OS från en gemensam upplevelse. OS ska gå i kanaler som alla kan se, det är ingen rekommendation, det ska lagen bestämma. Efter det ska vi självklart ansöka om OS.

Varför ska vi söka till OS då?

-Det skärper oss, det är bra att vara med i de här sammanhangen, att synas och höras. Vi är ett bra vinterland. Så absolut ska vi ansöka om OS!

Håkan Juholt tycker alla ska få vara med när Sverige vinner OS-guld.
Håkan Juholt tycker alla ska få vara med när Sverige vinner OS-guld.


Det var allt. Tack så mycket för intervjun!

-Tack själv, det här var både trevligt och mycket intressant! 🙂

Efter intervjun passade jag på att överlämna boken Ideologin, kostråden, pengarna av Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt till Håkan. En bok jag läste för ganska länge sedan (under tiden då kostböcker plöjdes på löpande band) och som jag tänkte kunde passa. Det var mycket intressant för mig att få prata med en beslutsfattare och viktig politiker som Håkan Juholt för att höra hans åsikter om frågor som jag själv tycker är så otroligt viktiga. Håkan gav också, när vi var klara, mig en del coaching för min framtida karriär. Där jag ju såklart ska sluta min administrering av samhället och istället förändra det 🙂 Inspirerad och sugen på att fortsätta jobba för det jag själv tror på blev jag i alla fall.

Vi har råd med varandra.
Vi har råd med varandra.