Nio vanliga kostmyter

Att äta få gånger på en dag riskerar att göra dig fet, det är bättre att äta fler gånger. Så brukar det låta, men precis som diabetesprofessorKerstin Brismar sägerså handlar det om studier på kraftigt överviktiga som då haft lättare att få ner kaloriintaget med fler måltider.

För andra individer finns inga sådana bevis. Blodsockerkontrollen kommer inte heller bli sämre på grund av att du inte äter; levern producerar det socker du behöver för att blodet ska hålla den halt som behövs för att kroppen ska fungera optimalt. Det är snarare så att ju oftare du äter ju mer springer blodsockret upp och ner.

Alltså – Vill du äta dina kalorier på två mål mat per dag så är det precis lika bra, om inte bättre för att kontrollera kaloriintaget, som att äta fler gånger.

Nej, men det blir en ökad filtrering urea när man äter mycket protein på grund av det kväve som frigörs. Njurarna tar hand om detta. Är man njursjuk bör man såklart inte äta för mycket protein. Men för friska individer finns ingen anledning att tro att njurarna mår sämre av att vi äter mycket protein, det finns det inga belägg för.

Att njurarna får jobba lite mer betyder alltså inte automatiskt att du kommer behöva leta efter en organdonator om fem år. Protein är istället en av de viktigaste komponenterna i vår kost och vi bör äta mycket av det, inte minst om vi vill gå ner i vikt.

Mer kalorier än du förbränner gör dig fet. Kolhydrater i sig kommer inte göra dig fet, däremot kan de processade kolhydraterna ge en ökad belöningssignal som leder till att vi äter mer. Det brukar därför vara effektivt att strypa kolhydratsintaget när man vill gå ner i vikt.

När du utesluter kolhydrater, utesluter du oftast socker, processad stärkelse och all annan processad mat också. Dessutom minskar du sannolikt på tillsatta fetter i färdigmat och mejeriprodukter.

När du minskar på variationen på smak äter du automatiskt mindre. Det vill säga; du äter mer när det finns fler smaker att välja på. Tar du bort kolhydrater ur kosten tar du bort en hel del smaker efter som de flesta matvaror innehåller kolhydrater. 

Det viktigaste är alltid att äta färre kalorier, göra av med fler (exempelvis genom att äta större andel protein).

Lightläsk innehåller inga kalorier och ger därför ingen energi som gör dig tjock. Även att sötningsmedel är sötare än socker aktiverar vi inte belöningssystemet som vi gör när vi dricker en vanlig läsk. Lightläsk innehåller inget fruktos som kan vara skadligt för levern och det ger ingen blodsockerhöjning.

Vi verkar inte heller kompensera för de kalorier vi inte få i oss när vi dricker lightläsk istället för vanlig läsk. Det finns en studie där man har mätt visceralt fett och blodtryck efter intag av en halvliter läsk och vanlig läsk under ett halvårs tid. Vanlig läsk gav i den studien en ökning av både farligt visceralt fett och blodtrycket, medan lightläsk inte gav någon av dessa negativa effekter.

Sedan kan man diskutera andra hälsoeffekter av att dricka kolsyrad läsk, men det är ganska entydigt att just lightläsk inte är farligare än vanlig läsk (som förmodligen är det sämsta du kan dricka ur hälsosynpunkt).

Dessa påståenden bygger på 80-talets fettskräck, särskilt mättat fett, då epidemiologiska studier visade att högre fetthalt och högre kolesterol var tecken på hjärt-kärlsjukdom. Ancel Keys The Seven Countries Study från 50-talet är den studie mycket av dagens kostråd bygger på.

Keys ville visa sambandet mellan olika länders fettintag och deras frekvens av hjärt-kärlsjukdom och stroke. Han samlade in data från sju länder som snyggt visade detta. Vad han inte visade var de länder han inte tyckte passade in i sin graf. I vissa länder åt man nämligen väldigt mycket fett men hade låg frekvens av hjärtsjukdom. Och i andra länder, till exempel Finland så kunde fettintaget vara likvärdigt på västra och östra sidan av landet medan hjärtsjukdomfrekvensen var mycket högre på den östra.

Med detta sagt, är det förmodigen inte bra att ätaförmycket fett av andra anledningar, men att det skulle öka risken för hjärt- och kärlsjukdom i någon högre utsträckning verkar idag inte sannolikt. Även höga kolesterolvärden verkar vara ganska ofarligt så länge det ”goda” kolesterolet HDL är tillräckligt högt, triglyceridhalterna är låga och LDL-b, de mindre och mer skadliga kolesterolet, hålls lågt. Totalkolesterol eller vanligt LDL-kolesterol säger alltså inte så mycket för risken att drabbas av hjärtsjukdom längre.

Om du äter oprocessad mat, med ett tillräckligt högt intag av vitaminer, mineraler och omega-3 samt Q10 ökar du chanserna att slippa hjärtsjukdom. Om du dessutom börjar motionera och träna regelbundet ökar chanserna ytterligare.

Seglivad myt som förmodligen är helt utdöd snart. I epidemiologiska studier där man jämför samband har man sett att de som skippar frukosten också väger mer. Epidemiologiska studier säger dock inte mycket om orsaken och skippar man frukosten är man kanske stressad eller liknande och lever ett ohälsosamt liv i övrigt.

En fördel med att inte äta frukost kan istället för att bli fet vara att du blir av med mer underhudsfett som annars är svårare att förbränna när kroppen ständigt får mat.

Metabolismen sjunker inte heller för att hoppar frukosten. Efter cirka 72 timmar går metabolismen ner och du riskerar att bränna mindre fett. Under den här tiden har du dock förmodligen redan bränt bra mycket mer fett om du stoppat i dig mat istället.

Fasta ger inte muskelförlust om du äter tillräckligt med protein totalt sett över dygnet. Det ger snarare en högre vakenhet och klarhet och sänker ditt insulin, vilket kan vara en fördel för många. Kanske är det helt enkelt bättre med bara en slät kopp kaffe :)

Det spelar ingen roll om du äter sent på kvällen, tidigt på morgonen eller mitt på dagen. Det som spelar roll är hur mycket du äter. Den här myten bygger på de studier där man sett ett samband mellan sent kvällsätande och utvecklande av fetma, men det bevisar återigen inte orsaken.

Så länge du har koll på hur mycket du äter över dygnet, gärna över veckobasis, kan du vara lugn. Vanligen säger man att speciellt kolhydrater ska undvikas på kvällskvisten men där är förmodligen tvärtom. Studier visar att man faktiskt somnar lättare om man äter snabba kolhydrater cirka fyra timmar innan sänggående.

Mitt råd är att äta fett och protein i början på dagen (för att minska insulinpåslaget på morgonen) för att sedan skifta över mot kolhydrater och protein senare på dagen.

Tyvärr inte. Om du ska få i dig det du behöver från mat kommer du behöva äta för att se ut som en mindre sumobrottare. Den mängd av de viktiga vitaminerna och mineralerna vi behöver är för låg i dagens kost. D-vitamin behöver i princip alla tillskott av, folsyra är särksilt viktigt för kvinnor, magnesium extra viktigt om du tränar, B-12 är svårt att få i sig tillräckliga mängder av för vegetarianer och veganer och omega-3 behövs för de som inte äter lax varje dag.

Vi äter för lite näringstät mat för att kunna få i oss optimalt med näring.. Vi kan undvika brist av det mesta näringsämnena med mat, förutom vitamin D, där behöver vi definitivt ta tillskott.

Jag kan tycka att vad är meningen med att bara undvika brist när man istället borde sikta mot optimala nivåer av vitaminer och mineraler? Läs mer om dagens näringssituation i vår kost här.

Frukt har fått någon sorts Messias-stämpel som världens bästa livsmedel. Frukt är stärkelse, en del fibrer, vatten och väldigt lite näringsämnen. Bananer till exempel plockas väldigt små när de inte hunnit ta upp särskilt mycket näring och på vägen till butik tappas ytterligare näring för varje dag som går.

Frukt kan vara ett bra alternativ runt träning för lite extra energi, men förövrigt ger det inte särkilt mycket för hälsan.

Ett alternativ för frukt som mellanmål är ägg, då får du i dig bra med vitaminer och mineraler samtidigt som det ger en del protein och nyttiga fetter.